I April månad, närmare bestämt den 12:e, 1 vecka före sin mammas 30-årsdag, föddes ett mirakel och jag blev återigen Mormor, efter min dotters alldeles för korta och besvärliga graviditet.
Den 12 februari gick vattnet och min dotter fick tillbringa två månader i säng på sjukhuset. Först på KK i Malmö och så småningom i Lund. Lille Elias var inte beräknad att födas förrän den 22 juni, men den 12 april gick det inte att hejda längre, då VILLE han komma ut. Det blev en orolig tid med respirator, kuvös, syrgas, sondmatning osv osv. En infektion ovanpå det och det blev bakslag igen .... men slutligen den 10 juni på min födelsedag fick han komma hem från neo i Lund och det första han gjorde var att komma hit och gratulera mig på min 55-årsdag - det kallar jag PRESENT !!!!! LYCKA !!!
För någon vecka sedan blev han HELT sladdlös också och är numera uppgraderad till RIKTIG BEBIS utan slangar och sladdar :)
Stor har han blivit också och väger nu över 4 kg och är nog ca 54 lång. En riktig PRINS är han och storasyster är förstås lika stolt som mamma och pappa och mormor och morfar och morbror och andra närstående :)
VÄLKOMMEN TILL VÄRLDEN ELIAS !!!
